Beslut, konsekvenser och utmaningar

Efter ett av olika skäl mycket långt uppehåll i min blogg återkommer jag här med några funderingar på både det gångna fotbollsåret och det nya som ligger framför oss. Jag ska inte här uppehålla mig vid de största händelserna från förra året eller under det nya året. Då tänker jag på att svensk fotboll framför sig har ett spännande EM för herrar, ett OS för U23-landslaget och ev. ett OS för damlandslaget efter framgångsrika insatser under 2015. Jag kommer inte heller att uppehålla mig vid det faktum att Allsvenskan är den högstaliga i Europa som procentuellt sett hade den högsta publikökningen av alla ligor och att vi troligen kan räkna med ytterligare en höjning av publiksiffrorna i år. Inte heller den högintressanta Damallsvenskan med flera utmanare till mästarna i Rosengård blir föremål för en särskild behandling här. I stället för dessa medialt uppmärksammade tävlingar ska jag beskriva ett par beslut som togs förra året av olika fotbollsorgan och de konsekvenser och utmaningar som de för med sig under det kommande året.

Jag börjar på toppen och med det som verkligen har uppmärksammats medialt över helt världen. Sedan FIFA:s etiska kommitté stängt av både FIFA:s och UEFA:s ordförande i 8 år ska en ny ordförande väljas i FIFA och även i UEFA om inte Platinis ev. överklagan går igenom. Det innebär en utmaning för Fotbollsvärlden att hitta den person (bland sex godkända kandidater) som kan ta fotbollen bort från stämpeln av korruption, maktmissbruk och pampvälde. Det är en jätteutmaning att 208 nationsförbund ska kunna enas om en person som står för det som inte är naturligt i en majoritet av medlemsförbundens kulturer. För denna majoritet är just de nämnda begreppen i stället helt naturliga.

Och nu till något helt annat: I november tog SvFF:s representantskapsmöte ett beslut om att alla fotbollstävlingar för barn upp till 12 år ska vara tabellfria från 2017, dvs. att slutsegrare i turneringar och cuper för barn inte ska utses. De flesta distrikt har sedan flera år tillbaka tabellfria serier för barn så egentligen är det inget nytt som det nu har beslutats om. Det nya är att det även gäller i föreningsarrangerade cuper. På beslutet blev det många omedelbara reaktioner. De som reagerade mest var de som inte hade en aning om bakgrunden till det hela och inte heller hade en aning om att man på de flesta håll i landet i många år hade spelat tabellfritt upp till 12 år. I Västsverige ställde den stora tidningsdraken frågan till sin vanliga ”expertpanel” bestående av Glenn Hysén och Ralf Edström. (Man missade den här gången Thomas Wernersson som annars får uttala sig om allt möjligt i fotbollen.) Ingen av dem har en aning om varken bakgrund till beslutet eller barnfotbollens organisation och genomförande under de senaste 30 åren, men naturligtvis var de båda emot beslutet. Samma ”panel” fick för övrigt uttala sig även om föregående ämne här i bloggen, dvs. Platinis och Blatters avstängningar och efterföljare till desamma. Andra självutnämnda eller av media utsedda ”experter” uttalade sig också om saken och de var också emot ett förbud. Däremot var det knappast någon som frågade dem som dagligen jobbar med barn- och ungdomsfotboll.

Alltnog, från 2017 spelas alla fotbollstävlingar (ja, nästan alla; det kommer att finnas en dispensmöjlighet för tävlingar med utländskt deltagande) för barn utan att segrare i hela tävlingen utses eller sluttabell upprättas. Från flera klubbar har det uttryckts en farhåga om att den egna cupen eller turneringen ska förlora deltagande lag. Farhågan torde vara överdriven. Naturligtvis kommer även i framtiden klubbarna låta sina barnlag åka ut på cuper/turneringar. Skillnaden blir att inget barn behöver gråta över att ha blivit utslaget på straffar eller över att ha förlorat en final på ett självmål. Och det viktigaste av allt och den stora utmaningen för alla ledare: Alla barn får spela lika mycket om ledarna bara förstår att det viktigaste inte är att laget vinner alla matcher En annan skillnad kan bli att varje deltagande lag får spela lika många matcher, vilket för en majoritet av lagen innebär fler matcher än i ett utslagningssystem. Ett missförstånd som dök upp i samband med beslutet var att man inte skulle räkna mål i den enskilda matchen. Självklart är den enskilda matchen fortfarande en match där ett lag vinner om det inte blir oavgjort.

Detta var två beslut i helt olika ändar av den stora fotbollsvärlden. Två beslut där det ena har betydelse för oerhört många människor runt om i världen och det andra har betydelse för väldigt många barn i den svenska fotbollen. Det kan betyda att fler barn vill hålla på längre med sin fotboll när de inte tvingas till förnedrande förluster eller slås ut på grund av toppning i en cupturnering. På så sätt är beslutet om tabellfria tävlingar i svensk fotboll egentligen viktigare för den inhemska fotbollen än vem som är president i FIFA.

Nästa blogg om någon vecka kommer att handla om det sistnämnda, dvs. hur vi gör för att få fler att spela fotboll längre och tycka fotboll är det roligaste och bästa som finns.

Annonser
4 comments
  1. Lars hartwig said:

    Hejsan!
    Ungdomsfotbollen är på rätt väg med att inte se resultatet i cuper och seriespel som viktigast I unga år, det är prestationen som man skall lägga kraft på. Det stora problemet för fotbollen är den konkurerande sporterna hockey, handboll och innebandy som tidigt börjar att toppa och gallra ut de som inte duger. Vi har haft I vår förening spelare som inte får deltaga på vår träning/match för de måste vara med hockey eller handbollen mitt under vår säsong. De staller för höga krav på dem I tidiga år. Skulle vilja att våra ungdomar kunde hålla på med flera idrotter långt upp I åldrarna. Det jag ofta försöker få våra ungdomar att tänka på är hur gör vi varandra battre som fotbollspelare och individ. Dessutom tyckar jag att det är fel att redan som15 åring skall bli uttagen I ett distriktslag. Precis I den åldern som de flesta börja växa till sig och börja bygga muskler och även mognar som personer. Det borde runt 17-18 års åldern först som man började med detta. Det finns hur manga talanger I svensk fotboll som helst bara vi kunde ta tillvara på spelare runt 14-15 års åldern och stimulera dem att fortsätta lira boll. Men så länge som andra idrotter börjar toppa upp sina lag I unga år så kommer fotbollen att tappa många duktiga fotbollsspelare på vägen till de andra sporterna. Många som slutar med sina lagsporter när de runt 14 -15 år för att istället börja styrketräna eller ännu värre slutar helt med all idrott. De är brända på grund av de inte kom med distriktlaget, tv-pucken och till Gothia Cup. De tror de inte har möjlighet att lyckas bli elitspelare. Viktigaste uppgifen som ledare är att få dem att trivas I den miljö som de växer upp I och har möjlighet att kunna spela fotboll och njuta av att röra sig med sina kamrater, det är lika roligt att spela fotboll I div6 som I allsvenskan. Kanske ännu roligare I de lägre divisioner, matcherna är manga ganger mer underhållande och ofta känner de flesta till varandras barn och följt dem under många år. Får vi bredd får vi också topp.

  2. Hej Lars! Bra tankar! Mycket av det du skriver berör jag i den blogg som jag alldeles strax lägger ut. Bl.a. står det där om den överenskommelse som vi gjort i västgötafotbollen med ishockey och handboll om en samsyn runt säsongupplägg.

  3. Nyfiken said:

    Här är lite respons från något som ser annorlunda på saken:

    http://www.vilirare.se/2016/03/17/ordf%C3%B6randens-hutl%C3%B6sa-inl%C3%A4gg-31219346

    Ordförandens hutlösa inlägg

    17 mars 2016 « Tillbaka

    Av torsdagskrönikören – Nils Montan-Lund

    Ibland fullständigt häpnar man. Som när man får ett blogginlägg skickat till sig igen. Den här gången är det författat av Västergötlands Fotbollsförbunds ordförande, Gerhard Sager. Ett bekant namn? Ja, han sitter också som ordförande i SvFF:s tävlingskommitté.

    Gerhard skriver om turneringsförbudet, som han själv är en stor supporter till, och bemöter den massiva kritik som inkommit mot beslutet på följande vis:

    ”Självutnämnda eller av media utsedda ”experter” uttalade sig också om saken och de var också emot ett förbud. Däremot var det knappast någon som frågade dem som dagligen jobbar med barn- och ungdomsfotboll”.

    Förutom att inlägget fullständigt dryper av självgodhet, så är det dessutom direkt felaktigt. Många av de som var emot förbudet, inte minst via ViLirares upprop, jobbar dagligen med barn- och ungdomsfotboll. De har koll på att förbudet enbart är ett verkningslöst försök till symptombehandling och en tom signalpolitik.

    Sedan glömmer förstås Gerhard att nämna att i Gothia Cups team jobbar Kristina Sager. Ni vet ju själva: SvFF har kommunicerat ut att turneringar med internationellt motstånd, till exempel Gothia Cup, skulle kunna söka dispens och vara undantaget det nya förbudet. ”You do the match”, som det så fint heter.

    Han skriver också följande rader:
    ”Skillnaden blir att inget barn behöver gråta över att ha blivit utslaget på straffar eller över att ha förlorat en final på ett självmål”.

    Förbudet handlar alltså i hans ögon om att eliminera att något barn ska gråta. Hu, så hemskt. Tydligen är han inte insatt varken i barnens önskemål via de stora undersökningar som gjorts på området och inte heller SvFF:s reviderade tränar- och spelarutbildning, som ju inte på något sätt stödjer ett turneringsförbud. Följande utdrag är hämtat från C-diplommaterialet: ”Känslomässig mognad innebär inte att man undviker problem och obehagliga känslor, utan uttrycker känslor på ett konstruktivt sätt”.

    Men Gerhard ville ju uttryckligen undvika jobbiga känslor? Vetenskapen säger tvärtom att detta är ett utmärkt lärotillfälle, oavsett om barnet vinner och blir glad eller förlorar och blir ledsen. Faktum är att de kanske inte ens blir ledsna om de förlorar. Vissa blir det, andra inte.

    Vad mer skriver då Gerhard Sager på ämnet turneringsförbud i sitt blogginlägg?

    ”Och det viktigaste av allt och den stora utmaningen för alla ledare: Alla barn får spela lika mycket om ledarna bara förstår att det viktigaste inte är att laget vinner alla matcher”.

    Att ens kalla en sådan självklarhet för ”den stora utmaningen för alla ledare” (märk väl ordet ”alla”) är ju ett hån, det är så ofantligt nedvärderande. Man skulle lätt kunna tro att han inte har någon som helst insyn i eller förståelse för hur barn- och ungdomsfotbollen ser ut. Att det finns enstaka individer som brottas med detta som en utmaning, det vet vi. Men de är i klar minoritet. De allra flesta sköter detta alldeles utmärkt.

    Det är på så många sätt ett hutlöst inlägg från VFF:s och Tävlingskommitténs (SvFF) ordförande. Att det passerat obemärkt förbi är förmodligen för att endast närmast sörjande har läst det. Varken VFF eller SvFF kan vara särskilt nöjda över, eller stå bakom innehållet.

    Läs inlägget i sin helhet här:
    https://gerhardsager.wordpress.com/2016/01/11/beslut-konsekvenser-och-utmaningar/

    /Nils Montan-Lund

    • Hej Nils!

      Nu gör du en logisk kullerbytta av formidabel art när du skriver de sista raderna i ditt angrepp på mig. Det är faktiskt SvFF:s representantskap som har fattat beslutet om förbud att utse segrare i tävlingar. I det representantskapet ingår inte jag utan det är en annan person från Västergötland som sitter där. F.ö. var beslutet helt enhälligt och det betyder bl.a. att Bo-Lennart Jepsson som representerar AIK i detta sammanhang också deltog i beslutet. Gå på honom i stället och fråga varför han inte reserverade sig eller talade emot det. Vad beträffar Gothia Cup så blandar du in min dotter i beslutet om att internationella turneringar ska kunna få dispens. Ursäkta mig men dottern är anställd av BK Häcken för att jobba med administrationen av Gothia Cup. Hon bryr sig faktiskt inte alls om hur Gothia organiserar cupen utan hon gör det jobb som hon har att göra. Förslaget om att internationella tävlingar skulle kunna få dispens kom från förbundsstyrelsen i SvFF. Inte heller i den frågan talade AIK:s Jepsson emot så det får du också ta med honom.

      Sammanfattningsvis så tycker jag att du nästa gång du fattar datorknapparna och hoppar på mig så kan du väl ta reda på fakta. Då blir debatten ärligare och justare.

      Med vänlig hälsning

      Gerhard Sager

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: