Arkiv

Monthly Archives: oktober 2012

I Västergötland har vi ju sedan några år en typ av seriespel på barn- och ungdomssidan som inte är åldersbundet. Vi kallar det divisionsspel, dvs. att varje ungdomslag placeras på den serienivå som man anser passande för just det laget. Efter en del justeringar i regelverket har vi nu i två års tid använt oss av rekommenderade åldrar för de olika divisionerna. Bakgrunden till detta är att en del föreningsledare inte förstod att det inte finns någon mening med att  använda spelare som är flera år äldre än motståndarna.

VFF har nyligen genomfört en omfattande enkät om hur föreningarna och lagansvariga ser på divisionsspelet. Glädjande nog uttrycker en stor majoritet (upp mot 90 %) att man är nöjda med divisionsspelets utformning. Nästan lika många tycker att man hamnat på rätt nivå i seriespelet och att rekommendationen om en viss ålder efterföljs på ett bra sätt.

Men det finns en hel del svar i enkäten som pekar på defekter i divisionsspelet eller svårigheter i verksamheten överhuvudtaget i ungdomsfotbollen. Vad gäller själva seriespelet handlar synpunkterna om behovet av än striktare regler för användning av spelare som är äldre än rekommenderad ålder. En kommentar till den synpunkten är att detta handlar om den svåra avvägningen mellan den lilla landsortsklubbens möjlighet att få ihop ett lag överhuvudtaget och den stora stadsklubbens möjlighet att skapa rena ålderslag. Kanske lösningen är olika divisioner för rena ålderslag och för helt åldersblandade lag.

En annan detalj som kommer fram i föreningarnas svar är synen på antalet matcher och säsongens längd. Man pekar på svårigheterna med att konkurrera med de traditionella vinteridrotterna men också på behovet att börja tidigare på våren, ha ett kortare sommaruppehåll och spela längre på hösten. Glädjande nog för mig som bloggare här konstaterar jag att det  är exakt de tankegångar som jag framförde i en tidigare bloggtext.

Annat som mycket tydligt framträder i enkätsvaren är de problem med administration, rekrytering, behållande av spelare, föräldrars uppträdande osv. som många klubbar brottas med idag. Detta handlar om föreningens inre arbete och arbetssätt och det kommer jag att kommentera i min nästa blogg.

Annonser

Svenska Fotbollförbundet med nye förbundsordförande Karl-Erik Nilsson i spetsen har under några veckor genomfört ett antal rådslag om svensk fotbolls framtid. Vi västgötar deltog förra veckan i Göteborg, där glädjande nog även ett par representanter från klubbar i Västergötland deltog. Veckan före träffen i Göteborg genomförde vi internt i VFF ett minirådslag med Karl-Erik Nilsson som moderator. Vid detta tillfälle deltog i stort sett samtliga personer som på olika sätt är involverade i Västergötlands Fotbollförbund.

Rådslagen handlade som nämnts om svensk fotbolls framtid i form av visioner och strategier. En ödesfråga för fotbollens framtid kunde utkristalliseras: Föreningarnas interna arbete, organisation och verksamhet. Rådslagsdeltagare från olika distriktsförbund och klubbar uttryckte samfällt en oro för vad som händer i föreningarna. Det finns i dag föreningar i Västergötland som saknar en fungerande styrelse eller som inte har lyckats få fram en ordförande. När det inte finns en fungerande styrelse är risken stor att föreningen splittras i enskilda lag, som blir som föreningar i föreningen. Följden av det blir att när laget av ålders- eller andra skäl splittras så slutar man också med fotbollen för man känner det inte som naturligt att spela vidare i en annan laggruppering.

Resonemanget kring styrelsens betydelse kan möjligen tyckas överdrivet. Det viktiga måste väl ändå vara att många barn och ungdomar spelar fotboll kan man tycka. Det var just i detta som rådslagen tog sin utgångspunkt. Vi klarar inte i framtiden att behålla vår bredd och rekrytera nya barn och ungdomar till fotbollen om vi inte har fungerande föreningar. Alternativet kan bli att penningstarka föräldrar går samman och bildar ett lag som samtidigt är en förening men som har som enda mål att barnen ska bli professionella fotbollsspelare. Det finns redan nu på vissa håll i Sverige den typen av ”föreningar” där inträdesavgiften är mycket hög och där det inte handlar om att få fram spelare till ett representationslag utan i stället om att få fram spelare som kan generera pengar.

Sammanfattningsvis så sa SvFF:s rådslag att fotbollens viktigaste utmaning i framtiden är att kunna behålla bredden för att bredd skapar elit eller topp. Och bredden behålls om vi har välfungerande föreningar överallt i Sverige där barn och ungdomar får lära sig vad det innebär att tillhöra en förening.